Mål:
Ge de aktiva en kunskap i grunderna i konståkning samt utveckla en förståelse för hur viktig fysträningen är för att ha tillräckligt med styrka och smidighet för att kunna
utföra konståkningens specifika moment. Skapa ett idrottsintresse för framtida träning. 


Krav på korrekt utrustning för konståkning!!


Träningsmoment is & fys:
Huvudvikt läggs vid grundläggande skridskoteknik och steg för att utveckla kvalitén och
stabiliteten på isen. Grundläggande kunskap för piruetter, steg och hopp.
På fysträningen tränas allsidig träning för att få en ”stabil grund” samt enklare
grenspecifika övningar för att erhålla grenspecifik styrka och smidighet.
För de som önskar och tränarna anser är redo, så finns möjligheten att delat på "Slinga-uppvisning" vid 2st tillfällen under säsongen. Här får åkarna memorera en kortare slinga med olika moment som sedan visas upp på 1/3-del av isen framför publik.

I K-skolan kommer åkarna i kontakt med den viktiga fysträningen. 

Konståkning = träning på is och på mark!
Föreningen Solna Konståkning ser konståkningen som en idrott som innehåller flera idrotter i en. Första steget är att lära sig att åka skridskor i vår Skridskoskola. Vill man därefter träna konståkning består det av: Träning på is och träning på mark med inslag från ffa gymnastik, friidrott och dans. Allt för att genom variation, dvs motverka tidig ensidig specialisering, bygga en god grundfysik som i förlängningen klarar av de fysiska krav som konståkningens tekniska element ställer på utövaren. Göra konståkning till en hållbar idrott!

Fysträningen ligger som grund för att kunna öka antalet timmar (byte till grupp med ökat antal träningstimmar) och för att på ett hållbart sätt kunna träna konståkningens mer avancerade element.  En god grundfysik är skadeförebyggande.
Enligt Svenska Konståkningsförbundets ”Strategi 2026” och ”Åkarutvecklingsplan” är träning av de fysiska kapaciteterna nästan en lika stor del som träningen på is, när det kommer till utövandet av idrotten konståkning.

K3 betyder Konståkningsskola med 3st pass/vecka - 2st ispass och 1st fyspass.
K5 betyder Konståkningsskola med 5st pass/vecka - 3st ispass och 2st fyspass.



Träningsgrupper:                     

Tränarna delar in åkarna i de grupper de finner lämpliga efter åkarens ålder och kunskap för att kunna bedriva viss individanpassning utefter de förutsättningar föreningen har med tillgång till tränare och is.
De olika grupperna inom konståkningen finns för att, på ett bra sätt, få en struktur på träningen som tillgodoser den träning respektive åkare behöver. Åldrarna kan variera inom respektive nivå då träningen bedrivs i grupp, men individpassas efter de förutsättningar föreningen har med tanke på tillgång på tränare och is.
Förflyttningar mellan grupper görs av ansvarig tränare, som besitter kunskap om och erfarenhet av att genomföra dessa förflyttningar så det gagnar den aktive på bästa sätt. Förflyttningen görs i samråd med aktiv och föräldrar.
Varje individ är unik och utvecklas i sin egen personliga takt beroende på de personliga förutsättningarna, vilket medför att alla i en grupp troligtvis inte utvecklas i samma takt. Detta innebär att en aktiv i en grupp kan få en rekommendation om att ett gruppbyte kan vara lämpligt för att passa just den individen bättre. Denne aktiva får då i samråd med föräldrar avgöra om man önskar byta grupp eller stanna kvar i den grupp hen redan tränar i. Kanske känner hen att hen vill vara kvar med sina befintliga träningskamrater och bedömer att det är av större vikt än individuell utveckling eller så väger vidare utveckling tyngre och hen byter grupp och får nya träningskamrater. Det är alltså i slutändan ett eget val för hen och hens föräldrar – stannar hen kvar i sin befintliga grupp kommer träningen i den gruppen kanske inte utveckla just denna individ maximalt, men hen tränar med de hen redan känner, som kanske just för denna individ är viktigare eller vice versa.
Ca 10-14 åkare per grupp i K-skolan.                      

Träningen bedrivs av ledare/tränare som är utbildade i nivå med gruppen.

Hjälmpolicy i föreningen:
Det är obligatoriskt med hjälm för aktiva i Skridskoskolan. Hjälmen bör vara anpassad för träning på is och täcka hela huvudet (som en ishockeyhjälm utan galler).
När man tagit alla Leo-märken samt det efterföljande inledande kunskapstestet, kan det eventuellt vara dags att börja åka utan hjälm. När tränaren bedömer att en åkare är såpass stadig och redo att det är säkert för åkaren att börja åka utan hjälm, meddelas föräldrarna om det. De får ta beslut om deras barn/ungdom får börja ta av sig hjälmen successivt eller om den ska stanna på ett tag till.  I vår förening använder man riktig hjälm eller åker utan hjälm. Vi använder inte "pannband" som skydd - antingen är man mogen att åka utan hjälm eller så är man det inte. Mer säkert att hjälmen stannar på längre än att ta av sig den för tidigt.

Arbetsgrupper

Arbetsgrupper bestående av föräldrar till föreningens åkare (gäller ej Skridskoskolan) ansvarar för olika områden kopplade till föreningens verksamhet. Information om vilken Arbetsgrupp man tillhör delges vid informations-och föräldrarmöte. I dessa grupper ges möjlighet att vara delaktig i och bidra til föreningsutveckling, miljön och stämningen i föreningen. Föreningsverksamhet bygger på ideell hjälp från medlemmarna.

Försäljning vid jul eller påsk

Alla gruppers medlemmar deltar vid obligatorisk försäljning av tex ljus eller andra varor för att hjälpa till att stärka klubbkassan (gäller ej Skridskoskolan) för tex kostnader för inköp av is, lokalhyror osv.

Föreningens arrangemang
Förälder till åkare i föreningen ska vara delaktig genom att hjälpa till vid arrangemang som föreningen anordnar, tex jul-och våruppvisning, Slingauppvisning, tävlingar, test, sociala events m fl. Information ges av styrelsen inför varje terminsstart vid informations-och föräldrarmöten om vilka grupper som ska finns tillgängliga vid vilka av föreningens arrangemang.

Uppförandekod

Förälder och aktiv ska vara insatta i samt acceptera Svenska Konståkningsförbundets Uppförandekod, Solna Konståknings värdergrund och övriga styrdokument.